Denna morsdag började på samma sätt som mina tidigare två, -lite otacksamt och egoistiskt. När jag stod och gjorde gröt kom lillan inspringande med ett paket till mig som Tommy tagit fram. I det fanns en nalle, klädd i en tröja där det stod "Världens bästa mamma". Och när jag inombords fnös lite åt den gåvan tycker nog de flesta att jag är just ganska otacksam, eller hur?
Saken är bara den att:

a) jag tycker T någongång kunde anstränga sig för att hitta något som passar just mig, och inte det första bästa som passar för den dagen.
b) det var en likadan nalle jag köpte till T från Selma på alla hjärtans dag.

Jag är som en barnunge på det här sättet! jag vet det. Jag älskar presenter. Nu ska ingen få uppfattningen att jag bara älskar stora, dyra presenter. Nej, en hemplockad blombukett med ett band runt om och ett kort är minst lika uppskattat som dyra smycken osv, men det är just det där med det personliga jag vill åt. (Just därför kommer jag skriva på en ev. bröllopsinbjudan att vi tacksamt avsäger oss gåvor från Cervera/Duka typ ;)

Efter frukosten gick jag i min lilla trotsighet ut och avreagerade mig på gräsmattan, så nu är nästan hela klippt trots duggregnet.
Och efter närmare eftertanke insåg jag att jag har den allra vackraste och största gåvan man kan få: vår underbara dotter <3