Ibland blir jag så himla avundsjuk på Tommys förmåga att se bortom alla måsten och helt sonika välja något man själv vill göra. Såhär prioriterar jag mina dagar:

1. Med all rätt alltikring lillstumpan; mat, sömn, att hon ska vara ute mycket,bad osv.
>Såklart pers. hygien.

2. Mat även till oss, inte alltid på fasta tider men iaf att vi alltid äter fasta måltider.

3. Andra dagliga sysslor såsom tvätt, disk, städ och det eviga plockandet efter en liten tornado :-)

4. Sysslor i ett hem som görs men inte lika ofta -bakning, byte av sängkläder, gardiner, städning/krattning osv utomhus.

5. Mig själv och mina intressen/kompisar. För att ge ett ex pratade jag och Malin om att vi skulle åka skidor en dag I JANUARI. Jag har inte ens kommit mig för att ta mig tid att åka de knappa 4 milen ner till henne än, trots att hon är en vän jag gärna skulle träffa dagligen.


Jag tror att det är det här som gör att jag alltid känner mig stressad inombords, att jag aldrig tar mig tid för avkoppling (bortkoppling). Jag tänker alltid ett steg längre, typ om jag sätter igång med det "här" direkt hinner jag det "där" och det "där" innan det är dags för/vi ska dit/det är mat osv.

Samtidigt blir jag lite sur på Tommy också. För två helger sen gick han på Sportfiskemässan i två dagar, igår klagade han att han så sällan hinner ut att fiska nuförtiden. Nämen oj, hur kan det komma sig? Du jobbar, har barn, bor i hus, mao har en hel del saker som ibland MÅSTE gå före nöjen.
Nu är det banne mig jag som ska bli bättre på att lämna över ansvaret till herr Hägglund, brassa iväg till stan och leta mig lite välbehövliga kläder OCH kanske träffa Malin. Nån dag.
Vad Tommy gör nu? -Fiskar..