Efter att vi varit på barnmottagningen igår var jag lättad, iallafall för stunden.
Den känslan höll i sig även i morse.
Men efter att vi ätit lunch åkte vi och grattade Selmas kusin Alexander som fyller åtta år idag. Vi blev där en stund men inte så länge eftersom klockan börjat passera Selmas middagsvila och jag märkt de senaste veckorna att det är ytterst sällan som hon klarar sig utan den. Vi åkte därifrån med en gråtande sessa eftersom hon inte fått prova Puttes nya skördare som han fått i present och självklart var jätterädd om, och när vi kommit en bit på väg kjöjdes hon och kräktes sedan. Det har hon inte gjort av gråt sedan hon var mycket liten och fortfarande åt bröstmjölk, förutom kanske nån enda gång när hon varit förkyld och slemmig.
Det känns som det är nåt som inte är bra med lillälskling, jag kan inte släppa det ur tankarna. Hon har heller inte haft såna HÄR hemska utbrott tidigare när något inte gått som hon vill, tycker även det är konstigt att de börjat komma nu efter helgen för två veckor sedan när hela den här konstiga historien började.


Nu ikväll har vi haft mys här i soffan. Varma mackor och karra har lillgumman stoppat i lillmagen medan vi kikat på Piff och Puff. Älskar denna lilla människa så otroligt mycket att alla andra känslor i världen känns fnuttiga i jämförelse <3